Kvidinge municipalsamhälle – landets sista

Ett municipalsamhälle var en administrativ enhet inom en landskommun. 1971 upphörde denna samhällsform. Då fanns fyra municipalsamhällen kvar i landet. Ett var Kvidinge.

Industrialismens intåg, järnvägens kraftiga utbyggnad innebar att tätorter uppstod och växte. Expansionen oroade. Bebyggelse, ordning och hälsovård ”spretade iväg”. Tätorterna saknade städernas ”instrument”, där detta bemästrades juridiskt. Liknande efterlystes i landskommunerna.

Det blev möjligt att införa stadsstadgor på några områden, som söktes hos Kungl. Maj:ts befattningshavare och beslöts av Kungl. Maj:t: 1868 års ordningsstadga, 1874 års brandstadga, 1874 års byggnadsstadga, 1874 års hälsostadgas föreskrifter, 1907 års stadsplanelag. Stadsstadgor kallades ofta ”municipaler”, som skapade oklarhet. Samhällen med någon stadsstadga kallades sig municipalsamhälle. Åby fick ”Kungligt brev” 1887 för införande av brand- och byggnadsstadga. Åby kallades municipalsamhälle – dock först sedan municipalsamhälle införts juridiskt och begreppsmässigt, som skedde år 1901. I Åby nämndes municipalsamhälle första gången i ett protokoll 1898. Tidigast i landet med att kalla sig municipalsamhälle var Höganäs bruksort. De sökte och fick en stadsstaga – år 1875.

Municipalsamhälle har beskattningsrätt, så att de kan betalar sina egna kostnader. Det hade Åby (Klippan) först 1901.

På 1940-talet fanns flest municipalsamhälle. Vid kommunsammanslagningen 1952 försvann många. Så även då köping bildas, som för Klippan 1945. Kvidinge var municipalsamhälle från 1932, tills samhällstypen avfördes 1971.