Allt fler köksträdgårdar – ekologi inspiration

Odla grönsaker har lika lång tradition som jordbruket. Vid 1900-talets början även ett inslag i ”egnahemsideologin”. Efter nedgång har ekologiska köksträdgårdar kommit.

”Gilgamesh-eposet” från 2 000 år f Kr. på lertavlor, egyptiska gravmålningar och bibeln ger inblick i äldre tiders ”hushållsodlande”. Under första århundradet stod trädgårdskonst och köksträdgårdar ”högt i kurs” i Romarriket. Första svenska skriftliga vittnesmålet kom på 200-talet. Men det är först på vikingatiden mer detaljerad information om köksträdgårdar finns att tillgå. Arkeologiska utgrävningar har gett information. Från 1000-talets Lund finns en lång rad växter belagda.

På medeltiden systematiserades köksträdgårdsodlandet med kålgård, kvannegård, humlestockar m m. Men även fruktträdgårdar förekom, som bl a nämns ”Kristoffers landslag” från 1442 där böter utgick om äppelträd höggs ned. Munkarna blev läromästare i grönsaksodlande. Nya växter kom, inte minst i Söderåsbygden. Herrevadskloster hade väl planerad, enkel men nyttig trädgård. Olika epoker hade olika betoningar. Renässansen med blandning av nyttigheter och sköna inslag. Frankrike blev inspiratörskällan på 1700-talet – dock inte hos bönder. De vanliga nyttiga matväxterna odlades. Kål, rovor och lök var basen. ”Viktorianska trädgården” införde frilandsodlandet i slutet på 1800-talet, som gav billiga grönsaker. Industrialismen förde samman människor, möjligheter till köksgård försvann, storträdgårdarna kom.

I början på 1900-talet kom egnahemsrörelsen. Målsättningen var bl a att ha egen trädgård och odla det som idag kallar traditionella köksväxter. Nu är det viktigt att odla ekologiska och giftfria egna grönsaker