Lotteri ger staten storkova – ”ocker på okunnighet”

Från harmlöst nummerlotteri på Gustaf III:s dagar till präktig inkomstkälla för staten. Så har lotteribranschen utvecklats, som nu även ger stora negativa utslag i form av spelberoende.

Enkla former av hasardspel kan spåras långt tillbaka i forntiden. Men först i slutet på medeltiden uppstod föregångaren till dagens lotterier. Det var i Italien, i form av nummerlotteri – som liknar dags lotto. ”Lotteri” kommer från italienskans ord för ”andel”. Det blev ett bra sätt att få ihop pengar för olika större ändamål i samhället och reglerades ofta också av samhället. Idén spred sig i Europa. Här såg stater, samhällsinrättningar och liknande en möjlighet att skaffa pengar.

Till Sverige kom nummerlotteriet under Gustav III:s tid och fanns mellan 1771 – 1841, som ett statslotteri för kulturprojekt och även som delfinansiering av Trollhätte slusskanal. Men motståndet mot lotterier växte i Europa och klassades som ”syndigt beteende” med krav på förbud. Det blev förbud. Först med förbud var Storbritannien 1826. Sverige fick förbud 1844. Spel om pengar blev straffbart.
Lotterierna hade gett staten stora inkomster. 1897 genomfördes Stockholmsutställningen. Pengarna tog slut. Vad fanns att göra? Jo ”tumma” på förbudet. Undantag från förbudet gjordes. Redan 1897 genomfördes tre dragningar. Stockholmsutställningen var räddad. Kompromisser och undantag följde. Staten hämtade hem stora intäkter. Lotteri blev tillåtet, utvecklades, nya former tillkom – som stryktips, dock i privat regi från allsvenskans start i fotbolls 1924. Staten tog över stryktipset, från 1934. Affärer, särskilt tobaksaffärer, blev ombud. 1936 blev Tvärby Tobak (som startades 1935) i Klippan ”tipsombud” – det tredje ombudet i dåvarande Kristianstads län.

Idag finns stort lotteri- och spelutbud, utanför statens utbud. Det har gett allt större samhällsproblem med spelberoende – även ett sjukligt spelberoende.