Klippans Gymnastikkrets flyttar till Sågen

Under den gångna veckan har Klippans Gymnastikkrets gjort sin efterlängtade flytt till Mötesplats Sågens lokaler.

– Det betyder väldigt mycket för oss och vi hoppas på ett uppsving när det gäller antalet medlemmar. I och med att vi får allting på en och samma plats kommer vi att kunna planera våra aktiviteter på ett mycket bättre sätt. Vi får en kontinuitet i träningen, och kan använda lokalen precis när vi vill istället för att behöva jaga extratider och slåss om utrymmet med andra föreningar, säger Annika Thomasson, ordförande i Klippans Gymnastikkrets.

Olika träningslokaler tidigare

Tidigare har gymnasterna tränat på såväl Snyggatorp som Bofinken, Elfdalen och Idrottshallen, men eftersom man egentligen behöver lokaler med högre takhöjd för trampolin- och truppgymnastikens skull har man länge försökt få till en annan lösning. Ett frö till Sågen-flytten såddes redan 2009 när klubbens egen projektledare Johan Ekenberg skapade träningsmöjligheter för trampolinhopparna i en av de gamla monteringshallarna från Bröderna Ottosons tid.
– Johan har varit en otroligt duktig projektledare. Han är duktig på det mesta och har lagt ner enormt mycket tid. Han byggde en ”skumgummigrop” och så köpte vi in nya trampoliner och någonstans där började vi undersöka möjligheterna om att flytta resten av verksamheten till Sågen, säger Annika Thomasson.

Fullskalig lösning

Sagt och gjort – Klippans Gymnastikkrets plockade fram ritningar på hur en träningshall inne på Sågen skulle kunna se ut. Man ansökte om pengar från Skåneidrotten och blev beviljade 500 000 kronor, under förutsättning att kommunen sköt till en lika stor summa. Slutresultatet av alla ansträngningar blev att man nu har fått en egen ”hall i hallen”, som förutom träningsmöjligheter också rymmer klubbrum, kök, omklädningsrum, dusch och handikappvänliga toaletter.
– Tanken är att vi ska kunna ha lite fikaförsäljning, och skapa en mötesplats för våra medlemmar. Vi är också öppna för att erbjuda träning mitt på dagen för de som är intresserade av det, under förutsättning att vi har ledare som kan åta sig sådana uppdrag, avslutar Annika Thomasson.