Klippans köpmannaförening 70 år

Det sågs som en brist att köpmännen inte var organiserade i en förening. Men 1946 bildades Klippans Minuthandlarförening. Dock hade en förening för köpmän funnits i början på 1900-talet.

Frågor kring öppethållande, helgstängning, julsatsning, trafik, byggnation berörde köpmännen. Gemensam front mot kommunen och andra behövdes. Det började köpmännen inse i slutet på 1800-talet, som ledde till bildandet av en klippanförening i början av 1900-talet. Denna förening fanns på 1920-talet. Så kom lågkonjunkturen. Det blev allt svårare att hålla gemensam front i olika frågor. För det gällde att klara egna butikens överlevnad. Dessutom hade Klippans hantverksförening och Klippans handelsklubb bildats, som drog till sig köpmän. Egna möten besöktes av allt färre. Till sist fanns bara ett beslut att ta: Att lägga ned förening.

Köpmännen såg det som olyckligt att hantverksförening och handelsklubben tog beslut i frågor som enbart berörde köpmännen. 1945 diskuterades att bilda en köpmanna-förening. Ett möte hölls, som Oscar Floremark tog initiativet till. Stort intresse visades för en köpmannaförening – som på den tiden hette minuthandlareförening.

De 28 februari 1946 höll köpmännen sammanträde på Gästgivaren. Beslut togs att bilda en förening, som fick namnet Klippans Minuthandlarförening. Dess förste ordförande blev Carl Strömberg, med Tore Johansson som sekreterare och Axel Johansson som kassör. Specerihandlarna bildade Klippan-Perstorps köpmannaförening, som fanns en tid.

Omedelbart greps frågan an att ordna upp i Klippans handelsförhållande, även i den känsloladdade frågan om stängningstider på helger. Strävan och målet var att ha en handel som på bästa sätt gagnade såväl butiker som kunder. Klippan blev ett handelscentrum för kringliggande bygd. Det handlades för 1,7 gånger summan av alla klippanbors handel. Nedgångar kom, som följdes av satsningar som gav uppgångar. Idag – det 70:e året – är Klippan som centralort en stor handelsmagnet.