Hundskatt – Klippan tidigt ute

Hundskatt är ett minne blott. Så även att Gråmanstorps kommun (Klippan) var tidigt ute och blev vägvisare 80-tal år innan hundskatt blev lagstadgad. Pengarna behövdes till brandförsvaret.

På riks-, region- och kommunplanet behövs inkomstförstärkning. Gamla skatter fördes fram. Dock inte hundskatt. Det visade sig kosta mer att administrera den än vad skatten gav.

Idén till hundskatt kom från idérike riksdagsmannen Anders Säve från Roma på Gotland. Han satt i riksdagen ett 30-tal år i mitten på 1800-talet. I en lång rad motioner fanns en med om hundskatt. Den lades fram 1856. Men det blev inget gehör på riksplan. Däremot ute i kommunerna. En kommun var Gråmanstorp – namnändrad till Klippan. Det var Fritz Ask som snappat upp idén. Han motiverade den nya skatten med: ”Hur ska vi klara av att få ett årligt tillskott av pengar till brandförsvaret utan att vara hänvisade till gåvor och den osäkerhet detta innebär, men utan att utöka vanliga beskattningen?”

Svaret blev: Inför hundskatt! Det gjorde kommunen 1861 och blev en av de första i landet samt vägvisare i denna de av Skåne.

Visst ”knorrades det” i kommunen. Men ingen var direkt emot, med tanke på vad pengarna skulle användas till. Skatten blev sådan att oavsett antalet hundar betalade ägaren en fast avgift. För hemmansägare blev det tre kronor per år. För övriga halva beloppet.

Några kommuner var kraftigt emot, som t ex Färingtofta. Dock tvingades även denna kommun införa hundskatt den 17 maj 1923. För då hade hundskatt blivit lag.

Hundskatt var länge en ”av de mest diskuterade skattefrågorna i kommunerna”. När det sedan visade sig att hundskatten kostade mer för kommunen än den gav i utbyte kom förslaget: Slopa hundskatt. Det beslutet tog riksdagen 1996.