Klippan hade tidigt fullmäktige – för 95 år sedan

Klippan hade kommunfullmäktige från 1915 och kan i år jubilera. Bara 33 av 2 300 landskommuner hade kommunfullmäktige då.

Stämman i socknarna är ursprungliga formen av självbestämmande. Varje röstberättigad hade rätt att komma och direkt ta del i beslutandet. Alla hade inte rösträtt. Bara de med förmögenhet och inkomst av viss storlek, ju större desto fler röster hade medborgaren, som dock senare begränsades till högst 40. Det blev med tiden opraktiskt. Var skulle alla samlas? 1862 års kommunalreform kom med en nyordning som ledde till ”landskommuner”, där det kunde röstas in representanter i ett kommunalfullmäktige. Men det var frivilligt och gick trögt. Från 1919 blev det obligatoriskt, om folkmängden var över 1 500 invånare. Klippan var tidigt ute. Den 18 oktober 1914 beslöt stämman i Gråmanstorp med 1 175 röster, avgivna av 96 personer, att säga ja till ett kommunfullmäktige. Emot var 415 röster från 51 personer.

Första kommunfullmäktige invaldes i följande ordning, där även titlarna har sitt intresse: Friherre Johan Gyllenstierna, bruksarb. Janne Samuelsson, landsfiskal Elis Ohlin, disponent N P Persson, fabrikör Nils Linder, arrendator Karl Persson, arrendator Sebastian Olsson, smedsmästare O L Svensson, direktör
C J Malmros, fabrikör J P Magnusson, småbrukare Henrik Olofsson, fabrikör H Borgström, grosshandlare M J Forsberg, stationskarl E Lantz, arrendator Magnus Andersson, boktryckare Enock Ljungberg, banvakt F Viktor, arrendator Nils Persson, fabrikör Nils Eskilsson, arrendator August Paulsson, snickare Otto Lindau, veterinär August Follin, sadelmakare Alfred Rosengren, handlanden Göran Jönsson och bryggeriarbetare A Svärd.