135 år sedan – Klippans fick ”stadsjärnvägsstation”

Åby – som Klippan då hette – fick en ovanligt stor järnvägsstation, en ”stadsstation”. Det såg Edvard Bock, patron på Klippans pappersbruk, till. Stationen – och HH-järnvägen – invigdes år 1875.

Vid 1800-talet ingång fanns en övertro på vattenvägarna som landets transportleder. För att komma ut med gods – och personer – i landet behövdes annat transportmedel. Det blev järnvägar. Men det framhölls ”att järnvägarna är ett komplettment till vattenvägarna”. Den tanken fick överges. 1854 slog riksdagen fast att ”svenskt järnvägsnät ska bestå av stambanor och bibanor”.

En ”bibana” var den mellan Helsingborg och Hässleholm (egentligen mellan Ramlösa och Finja). Den invigdes den 17 mars 1875. Men redan i september 1874 bjöd brukspatron Edvard Bock, tillika styrelseledamot i järnvägsbolaget, styrelsen på en provtur på banan. Dessutom visades Pappersbruket, som genomgick stor förändring. Pappersbruket hade eget tegelbruk, som låg bakom Bruksskolan.

Klippans pappersbruk hade skänkt marken där stationen uppfördes, sålt teglen till stationsbyggnaden och mark för spårdragning samt satsat 250 000 riksdaler i järnvägsbolaget. Edvard Bock fick en styrelseplats. Han vill ha ”stor stationsbyggnad, med stort väntrum och ett mindre där bättre bemedlade kunde vara”, men också ha plats för alla funktioner ett stationshus skulle ha. Även bostäder, där människor bodde och arbetade, person och gods strömmade igenom. Stationen, i Åby som på övriga orter, blev sin bygds medelpunkt. Samma effekt fick stationerna i bygder som Kvidinge, Hyllstofta, Perstorp, sedermera Gråmanstorp, Ö Ljungby, Källna, Ljungbyhed, Skäralid, Röstånga och Stidsvig.

Trots att Åby 1875 bara hade 961 invånare, blev det till 1900-talets början den stationen med näst mest godstrafik på HH-banan, efter Helsingborg.