Majblompengar gav barn ”sommaräventyr”

Sommar, sol – kanske bad i hav. Behovet blev allt större för skolbarn till längre tid de tillbringar i skolan. Sommaren kan bli torftig för en del. Det ändrade majblommor och gåvor på i V Sönnarslöv.

1842 började obligatoriska folkskolan. Då var Sverige inne i en industrialisering, som ledde till torftiga, osunda miljöer, ibland misär. Hygienen blev därefter. Ett ”Lort-Sverige” uppstod. Sjukdomar grasserade, ohyra i form av löss och loppor var betydande. Barnen drabbades hårt. En radikalt ändrad syn på hygien krävdes. Den kom. Skolan blev förebild. Skolhälsovården utvecklades. Den kompletterades med behovsprövad kolonivistelse och badresor. Majblomman – från 1907 – blev intäktskälla, även gåvor från föreningar och andra. Sommaren ändrades från torftig till häftig, för en del barn. Hur löstes detta i små kommuner? Hur finansierades allt?

V Sönnarslöv var en liten kommun. En Majblomkommitté tillsattes 1933. Den hade ambitioner, visioner och vilja. Att ge 10-12 barn kolonivistelsen i Magnarp kom första året. Läkaren Gunnar Englert tog ut de som mest behövde kolonivistelse. Majblommor såldes. Men redan 1934 gav Forsby – Stackarps syförening bidrag – 203 kronor. Andra föreningar, organisationer, företag och enskilda följde efter. Kolonivistelsen var fem veckor, ökade till sex. Det satsades även på idrottslägret i Skälderviken och på badresor. Majblomkommittén ville att V Sönnarslöv köpte/byggde egen kolonistuga. Det blev diskussion, även pengafrågan löstes. När V Sönnarslöv och Vedby slogs samman med Klippan avskrevs egen koloni – därför att Klippan inte ville satsa på koloni. Det blev pengar över, som satsade på dels en lekplats och dels på barnbespisning vid skolorna i
V Sönnarslöv.