Ett liv i idrottens tecken

Rubriken du ser här ovanför sammanfattar på ett rätt uttömmande sätt vilket som är Klippanbon Håkan Johanssons stora intresse i livet. För vilken annan rubrik väljer man till en artikel om en man som spelat både ishockey och fotboll på elitnivå, arbetar som idrottslärare på ett särskolegymnasium och som på fritiden frilansar som sportkommentator hos Radio Kristianstad? Och för att föregående mening inte skulle pågå i all evighet lägger vi också till att Håkan också coachat en av sina elever i skolan, Nathalie Nilsson, fram till ett VM-guld i femkamp (handikappfriidrottens motsvarighet till sjukamp), och att han har varit tränare för Wää i damallsvenskan i fotboll. Inte dåligt!

I Klippan sedan 1994

Håkan flyttade tillsammans med hustrun Anki till Klippan 1994 efter att ha bott i Bromölla och Perstorp. Ursprungligen kommer han ifrån Norrköping, där han är född och uppväxt. På 60- och 70-talet spelade han både ishockey och fotboll i IFK, som under den perioden var ett av Sveriges bästa lag.
– Vi hade Gunnar Nordahl som tränare och Georg ”Åby” Ericsson som lagledare, och halva landslaget var där i princip. Jag spelade libero i reservlaget.

Tyskt proffserbjudande

Parallellt med fotbollsspelandet var det alltså även hockey som gällde, men då var Håkan ordinarie i A-laget som målvakt. Som bäst kvalade IFK Norrköpings hockeylag till högsta serien (som då hette allsvenskan istället för elitserien) tre gånger utan att lyckas ta klivet upp. Samtidigt som han idrottade arbetade Håkan också som vaktmästare och reparatör. Vid ett tillfälle var det dock nära att karriären tagit en ny vändning. Håkan fick nämligen ett proffsanbud från tyska ishockeylaget Düsseldorf!
– Jag nobbade det för att jag inte kunde tyska. Det var inga stora pengar det handlade om, men det hade varit ett stort äventyr. Jag kan ångra ibland att jag inte tog chansen.

Idrottslärare

Efter att ha varvat idrottandet med vaktmästarsysslan i några år bestämde sig Håkan för att börja studera till idrottslärare. Han utbildade sig i Kalmar och i Malmö, och läste dessutom in en speciallärarinriktning som idrottslärare för handikappade.1977 började han på Norrängsskolans särskolegymnasium i Hässleholm, och där har han blivit kvar.
– Jag trivs verkligen storartat. Det är kul att kunna hjälpa eleverna att bli så bra som de kan, alla efter sina egna förutsättningar.
Som det omnämndes i början av artikeln så har Håkan också fungerat som tränare för några av sina elever, och den mest framgångsrika är alltså Nathalie Nilsson, som deltog i Paralympics i Peking 2008, och som tog VM-guld i femkamp 2007.

Kul att byta sida

Sedan 1984 arbetar Håkan också som sportkommentator på Radio Kristianstad på frilansbasis. Det var efter att ha varit tränare i Wääs damallsvenska lag som han skickade in en ansökan på vinst och förlust när lokalradion sökte nytt folk.
– Jag blev ju mer eller mindre intervjuad efter varje match och tyckte att det kunde vara roligt att byta sida och så blev det också.

Alla möjliga sporter

Håkan hade ingen journalistisk bakgrund sedan tidigare, men det han eventuellt saknade där tog han igen i idrottslig erfarenhet. Nu kan han se tillbaka på ett kvartsekel av idrottsreferat från alla möjliga divisioner. Bland de största upplevelserna finns Rögles och Malmös avancemang till elitserien samt Engelholms volleybolldamers SM-guld. Men det har inte bara varit bollsport.
– Jag har varit iväg på hästsport, motorsport, orientering – ja det mesta, basket, badminton och curling är nog de enda sporterna som jag inte refererat. Det är väldigt kul att komma ut i de lägre divisionerna eller i de lite mindre idrotterna. De människor man träffar då är inte så vana vid att radion kommer på besök, och då blir man väldigt väl mottagen. Det blir man i och för sig på större arenor också, men det blir lite på ett annat sätt.

Förberedelse viktigt

Vad måste man då tänka på som sportkommentator? Enligt Håkan Johansson är förberedelse A och O – speciellt de gånger man arbetar med sporter man inte är så bekant med.
– Numera finns ju det mesta på nätet, men tidigare köpte jag mycket tidningar och försökte läsa in mig så mycket som möjligt.
Även om idrott har varit, och är en central del av Håkans liv, så är han faktiskt inte så intresserad av att titta på sport när han inte arbetar.
– Jag försöker se en del, men jag är inte så sporttokig som man kanske skulle kunna tro, avslutar han med ett skratt.